Arvsrätt – vem ärver vad och hur fungerar laglotten?

Vem som ärver när någon dör avgörs i första hand av ärvdabalken (1958:637), inte av vad släkten tycker är rimligt. Lagen delar in släktingarna i tre arvsklasser, och så länge det finns någon i en närmare klass ärver ingen i nästa. Ett testamente kan ändra fördelningen, men bara inom de gränser laglotten sätter.

Reglerna är desamma oavsett hur stor kvarlåtenskapen är. Skillnaden i praktiken uppstår när familjen inte är en kärnfamilj: vid särkullbarn, samboförhållanden eller när det saknas barn helt. Det är där de flesta tvister uppstår, och där ett testamente gör störst skillnad.

Vilka är de tre arvsklasserna?

Första arvsklassen är bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken tar barnen lika lott. Är ett barn avlidet går dess andel vidare till barnbarnen, som delar lika på sin förälders lott. Så länge det finns någon levande i den här klassen ärver ingen annan släkting.

Andra arvsklassen träder in bara om den avlidne saknar barn och barnbarn. Då ärver föräldrarna hälften var. Är en förälder död går den halvan till den avlidnes syskon, och om ett syskon också är dött till syskonbarnen. Halvsyskon ärver tillsammans med helsyskon den förälders andel som de har gemensam.

Tredje arvsklassen består av mor- och farföräldrar. Är någon av dem död ärver dennes barn, det vill säga den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Här slutar den lagstadgade arvsrätten: kusiner ärver inte. Finns ingen arvinge i någon av klasserna och inget testamente går arvet till Allmänna arvsfonden.

Vad ärver efterlevande make?

Var den avlidne gift tillfaller kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken den efterlevande maken. Gemensamma barn får alltså inte ut något arv när den första föräldern dör, utan väntar tills båda föräldrarna är borta. Maken ärver med fri förfoganderätt: hen får använda och sälja egendomen men inte testamentera bort den del som ska gå vidare till den först avlidnes arvingar.

När den efterlevande maken sedan dör har den först avlidnes arvingar rätt till efterarv. Huvudregeln i 3 kap. 2 § är att hälften av den efterlevande makens bo då går till den först avlidnes bröstarvingar, medan den andra hälften fördelas enligt den sist avlidnes arvsordning. Andelen kan justeras om boet har ökat eller minskat väsentligt under tiden.

Innan arvet fördelas görs normalt en bodelning mellan makarna, på samma sätt som vid skilsmässa. Hur giftorättsgods och enskild egendom hanteras beskrivs närmare i artikeln om bodelning vid skilsmässa. Det som blir den avlidnes andel efter bodelningen är det som utgör kvarlåtenskapen.

Vad gäller för särkullbarn?

Särkullbarn är den avlidnes barn från ett tidigare förhållande. Till skillnad från gemensamma barn har de rätt att få ut sin arvslott direkt när föräldern dör, även om föräldern var gift. Det innebär att den efterlevande maken kan behöva lösa ut särkullbarnet, i värsta fall genom att sälja bostaden.

Ett särkullbarn kan enligt 3 kap. 9 § välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Barnet får då i stället rätt till efterarv när maken dör, på samma sätt som gemensamma barn. Avståendet är frivilligt och kan inte tvingas fram.

Den efterlevande maken har dock ett minimiskydd, den så kallade basbeloppsregeln. Maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom som tillsammans med det hen fick vid bodelningen och sin enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp. Med prisbasbeloppet 59 200 kr för 2026 innebär det 236 800 kr. Regeln går före både särkullbarns arvsrätt och testamente.

Vad är laglott och hur stor är den?

Laglotten är den del av arvet som en bröstarvinge alltid har rätt till, oavsett vad ett testamente säger. Enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken utgör laglotten hälften av arvslotten. Har den avlidne två barn och inget testamente ärver de hälften var; laglotten för vardera barnet är då en fjärdedel av kvarlåtenskapen. Den andra halvan av kvarlåtenskapen, den disponibla kvoten, får testamenteras fritt.

Laglotten gäller bara bröstarvingar. Föräldrar, syskon och andra i arvsklass två och tre kan göras arvlösa helt genom testamente. Makar har ingen laglott, men skyddas av basbeloppsregeln ovan.

Laglotten faller inte ut av sig själv. Ett barn som fått ett testamente delgivet måste enligt 7 kap. 3 § begära jämkning inom sex månader, annars går rätten förlorad och testamentet gäller fullt ut. Begäran kan göras genom att meddela testamentstagaren eller genom att väcka talan i domstol.

• Laglott = hälften av den arvslott barnet skulle fått utan testamente
• Gäller bara bröstarvingar, inte make, föräldrar eller syskon
• Måste begäras (jämkning) inom sex månader från delgivning av testamentet
• Gåvor som i praktiken ersätter testamente kan räknas in via det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 §)

Varför ärver inte sambor varandra?

Sambor har ingen arvsrätt alls. Dör en sambo går kvarlåtenskapen till den avlidnes barn, eller till föräldrar och syskon om barn saknas. Den efterlevande sambon kan begära bodelning enligt sambolagen, men den omfattar bara bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk. Hur den delningen fungerar beskrivs i artikeln om sambolagen vid separation.

Sambor som vill ärva varandra måste därför skriva testamente. Har någon av dem barn begränsas möjligheten av laglotten: barnen kan alltid kräva hälften av sin arvslott. Sambon kan då som mest få den disponibla kvoten genom testamentet.

Hur påverkar ett testamente arvsordningen?

Ett testamente kan ändra allt utom laglotten och makens basbeloppsskydd. Den som saknar bröstarvingar kan fördela hela kvarlåtenskapen fritt, till exempel till en sambo, ett syskonbarn eller en organisation. Den som har barn kan styra över halva kvarlåtenskapen.

Vanliga användningsområden är att låta make och särkullbarn vänta på varandra, att göra arvet till enskild egendom för barnen så att det inte delas vid deras skilsmässa, eller att skydda en sambo. Formkraven är strikta: testamentet ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen som samtidigt är närvarande. Hur det görs korrekt beskrivs i guiden till giltigt testamente.

Testamente ska inte förväxlas med framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt reglerar vem som får sköta ekonomin medan man lever men inte längre kan göra det själv; den upphör vid dödsfallet och påverkar inte arvet.

Vad händer praktiskt efter ett dödsfall?

Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckning upprättas som förtecknar tillgångar, skulder och vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen registreras hos Skatteverket och är den handling som visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Därefter görs arvskiftet, där tillgångarna fördelas enligt lag och eventuellt testamente.

Arvsskatten är avskaffad i Sverige sedan 2005, så arvet i sig beskattas inte. Den som ärver övertar däremot den avlidnes anskaffningsvärde på exempelvis aktier och fastigheter, vilket kan ge kapitalvinstskatt vid en senare försäljning. Vid oenighet mellan arvingarna kan tingsrätten utse en skiftesman, och komplicerade familjesituationer bör gås igenom med en jurist innan testamente skrivs.