Att lämna Svenska kyrkan är ett av de enklaste myndighetsliknande ärenden som finns – ett undertecknat papper till församlingen – men frågorna runt omkring är desto fler: vad händer med skatten, när slår det igenom, och vad gäller vid begravning? Här är hela bilden, sakligt och utan värdering av själva valet.
Så går utträdet till
- Skriv en anmälan om utträde med ditt namn, personnummer och adress
- Underteckna för hand – kravet på egenhändig namnteckning är skälet till att utträde inte kan göras med enbart ett mejl
- Skicka eller lämna anmälan till församlingen där du är folkbokförd
- Många församlingar har färdiga blanketter på sina webbplatser – och du kan även besöka församlingsexpeditionen och ordna det på plats
Utträdet är kostnadsfritt och kräver ingen motivering. Begär gärna en skriftlig bekräftelse, så att du har kvitto på datumet. Vissa privata tjänster erbjuder sig att sköta utträdet mot betalning – de tillför inget du inte kan göra själv gratis på fem minuter.
1 november-regeln – då slår utträdet igenom i plånboken
Kyrkoavgiften tas ut via skattsedeln, och avgörande är medlemskapet den 1 november: den som är medlem det datumet betalar kyrkoavgift hela följande år. Går du ur i oktober slipper du alltså avgiften från och med nästa år, går du ur i november fortsätter du betala även nästa år. Ingen del av avgiften återbetalas för det år utträdet sker.
Hur mycket handlar det om?
Kyrkoavgiften beslutas av varje församling och ligger typiskt kring en procent av den beskattningsbara inkomsten – exakt sats för din församling framgår av ditt skattebesked eller Skatteverkets tjänster. Den som tjänar 30 000 kronor i månaden betalar med en avgift på en procent i storleksordningen 3 600 kronor om året. Kvar efter ett utträde står däremot begravningsavgiften, som är obligatorisk för alla folkbokförda oavsett medlemskap och religion – den finansierar begravningsverksamheten och försvinner alltså inte när du lämnar kyrkan.
Vad du avstår som utträdd
- Kyrklig vigsel: präst och kyrka kan nekas den som inte är medlem – praxis varierar, men medlemskap är huvudregeln för minst en av parterna
- Begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning: ingår inte för den som gått ur, vilket är den vanligaste överraskningen för anhöriga
- Dop och konfirmation i familjen påverkas inte av dina egna val – barn kan döpas om en vårdnadshavare önskar det
- Rösträtt i kyrkovalet och tillgång till församlingens medlemsverksamhet upphör
Rätten till gravplats, kremering och begravningsceremoni i annan ordning – borgerlig eller inom annat samfund – påverkas inte, eftersom den finansieras av begravningsavgiften. Den som vill ha en kyrklig begravning trots utträde är hänvisad till församlingens goda vilja, ofta mot avgift.
Kan man gå med igen?
Ja, när som helst. Inträde sker via blankett, brev eller kontakt med församlingen, och den som redan är döpt blir medlem direkt – dopet är grunden för medlemskapet, men även odöpta kan tas emot i väntan på dop. Många går ur och in genom livet i takt med att ekonomi och övertygelse skiftar; kyrkans dörrar för gudstjänster och verksamhet står för övrigt öppna även för icke-medlemmar.
Beslutet är i slutänden en avvägning mellan en årlig kostnad och vad medlemskapet betyder för dig – ekonomiskt är kalkylen enkel att göra, resten är den svårare delen. Vill du se exakt vad avgiften blir för din inkomst är marginalskatteartikeln en bra kompanjon till skattebeskedet.
