Under en valrörelse dränks väljarna i siffror: partimätningar, sammanvägningar, vallokalsundersökningar och prognoser. På valnatten kan de peka åt olika håll – och alla kan avvika från det slutliga resultatet. Det beror inte på att någon räknat fel, utan på att de mäter olika saker vid olika tidpunkter, med olika metoder.
Så görs en opinionsmätning
En opinionsmätning bygger på ett urval av väljare som får frågan vilket parti de skulle rösta på om det vore val i dag. Institutet väger sedan svaren så att urvalet ska likna väljarkåren i stort, till exempel utifrån ålder, kön och bostadsort. Resultatet är en skattning med inbyggd osäkerhet – en felmarginal – som är större för små partier och för förändringar mellan två mätningar.
Det betyder att en rubrik om att ett parti "ökat" med en procentenhet ofta ligger inom det statistiska bruset. Och för partier nära en spärr är just osäkerheten själva dramat: skillnaden mellan 3,6 och 4,4 procent ryms i en normal felmarginal men avgör om partiet får mandat eller inte.
Vad är Valu?
Valu är SVT:s vallokalsundersökning. Den genomförs genom att väljare på väg ut från vallokaler och förtidsröstningslokaler får fylla i en anonym enkät om bland annat vilket parti de röstat på. Eftersom deltagarna faktiskt just har röstat fångar Valu det verkliga valbeteendet bättre än en förhandsmätning – men den är fortfarande en urvalsundersökning: alla lokaler ingår inte, alla tillfrågade svarar inte, och den som svarar fel eller inte vill uppge sitt val påverkar resultatet.
Valu publiceras när vallokalerna stängt och ger den första fingervisningen på valnatten, ofta med analyser av väljarströmmar mellan partier och hur olika grupper röstat.
Valnattens prognoser
När räkningen kommit igång publiceras prognoser som bygger på de valdistrikt som faktiskt räknats, kombinerat med kunskap om hur återstående distrikt brukar rösta. Ju fler distrikt som räknats, desto säkrare prognos. Prognoserna kan därför skilja sig från Valu under kvällen – de bygger på olika underlag, och båda uppdateras i takt med att verkliga siffror kommer in.
Därför stämmer siffrorna inte med slutresultatet
- Förtidsröster och utlandsröster som räknas först i onsdagsräkningen ingår inte i valnattens räknade distrikt
- Urvalsfel: varken mätningar eller Valu når ett perfekt tvärsnitt av väljarkåren
- Sena väljarrörelser: den som bestämmer sig i valbåset syns inte i förhandsmätningar
- Svarsbortfall: väljare som avstår från att delta skiljer sig ibland systematiskt från dem som svarar
Vid jämna val kan de sista räknade rösterna flytta mandat, särskilt utjämningsmandaten – det förklarar vi i artiklarna om onsdagsräkningen och mandatfördelningen.
Sammanvägningar och "poll of polls"
Utöver enskilda mätningar publiceras sammanvägningar som kombinerar flera instituts siffror till ett snitt. Tanken är att enskilda mätfel ska ta ut varandra, och sammanvägningar är ofta stabilare än enskilda mätningar. Men de ärver också systematiska fel: om flera institut underskattar samma parti av samma skäl – till exempel för att partiets väljare är svårare att nå eller mindre benägna att svara – hjälper inget genomsnitt. Historiskt har sådana systematiska avvikelser förekommit i flera länder, och det är därför även sammanvägda siffror ska läsas som skattningar, inte facit.
Vad som faktiskt gäller
Mätningar, Valu och prognoser är verktyg för att förstå och följa valet – inte resultat. Det enda som avgör mandatfördelningen är den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen, som fastställs av Valmyndigheten ungefär en vecka efter valdagen för riksdagens del. Hur den går till beskriver vi i artikeln om hur rösterna räknas.
Ett rimligt förhållningssätt som väljare: läs mätningar som väderprognoser. De är ofta ungefär rätt, ibland fel på avgörande punkter – och den enda som vet säkert är den som räknar efteråt.
