Sverige tillämpar det som brukar kallas negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte aktivt stöd av en majoritet i riksdagen – det räcker att en majoritet inte röstar emot. Det är nyckeln till att förstå varför regeringsbildningar kan se ut som de gör, och varför partier kan släppa fram en regering de inte stödjer.
Först väljs en ny talman
Ungefär två veckor efter valet samlas den nyvalda riksdagen för första gången och väljer talman. Men regeringsbildningen börjar tidigare än så: den avgående talmannen inleder samtal med partiledarna direkt efter att en regering avgått, och lämnar sedan över arbetet till den nya talmannen.
Om den sittande statsministern har tillräckligt stöd i den nya riksdagen kan regeringen sitta kvar utan ny omröstning i regeringsfrågan. Avgår regeringen fortsätter den som övergångsregering tills en ny har tillträtt – landet står aldrig utan regering.
Talmansrundor och sonderingsuppdrag
Talmannen träffar företrädare för alla riksdagspartier för att ta reda på vilken statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som riksdagen kan acceptera. Efter samtalen kan talmannen ge en partiledare ett sonderingsuppdrag – en viss tid på sig att undersöka vilka partier som ställer sig bakom ett regeringsalternativ. Hur uppdraget utformas och hur länge det pågår bestämmer talmannen själv.
Statsministeromröstningen och 175-regeln
När talmannen har ett förslag läggs det fram i kammaren och bordläggs två gånger. Omröstningen ska hållas senast på fjärde dagen efter att förslaget lagts fram. Regeln är enkel men ofta missförstådd: förslaget faller bara om mer än hälften av riksdagens ledamöter – minst 175 av 349 – röstar emot. Nedlagda röster hjälper alltså kandidaten.
| Utfall i omröstningen | Resultat |
|---|---|
| 174 eller färre röstar nej | Förslaget är godkänt |
| 175 eller fler röstar nej | Förslaget faller |
Fyra försök – sedan extraval
Röstas ett förslag ner börjar processen om: talmannen talar med partiledarna igen, överlägger med de vice talmännen och lämnar ett nytt förslag. Talmannen har fyra försök på sig. Faller alla fyra ska ett extraval hållas inom tre månader, och talmannen bestämmer valdag i samråd med Valmyndigheten.
Vad händer mellan omröstningarna?
Mellan varje försök gör talmannen om hela proceduren: nya samtal med samtliga partiledare, överläggning med de vice talmännen och därefter ett nytt förslag. Det finns ingen regel som hindrar talmannen från att föreslå samma kandidat flera gånger, och det finns ingen tidsfrist för när nästa förslag måste läggas. Talmannen kan alltså låta förhandlingarna mogna mellan försöken – vilket i praktiken är det som gör att processen kan pågå i månader utan att de fyra försöken förbrukas.
Talmannen är partipolitiskt neutral
Talmannen är den högsta post en person kan väljas till i Sverige – i formell rang efter statschefen men före statsministern. Under sin tid som talman står hen utanför det partipolitiska arbetet: talmannen deltar inte i debatter eller omröstningar, och en ersättare från samma parti och valkrets tar över uppdraget som ledamot. Det finns inga lagregler om vilket parti talmannen ska komma ifrån, och talmannen kan inte avsättas av riksdagen under valperioden.
Regeringsförklaring och konselj
Den som väljs till statsminister utser själv sina ministrar och anmäler dem till riksdagen. Statsministern läser sedan upp en regeringsförklaring med huvuddragen i den politik regeringen vill driva. Själva regeringsskiftet sker formellt vid en konselj på slottet, ett regeringssammanträde där statschefen är ordförande och konstaterar att skiftet ägt rum.
Riksdagen arbetar under tiden
Regeringsbildningen stoppar inte riksdagen. Den nyvalda riksdagen samlas, väljer talman, utser utskott och öppnar riksmötet som vanligt. Ledamöterna kan behandla ärenden och riksdagen kan fatta beslut även innan en ny regering finns på plats – det är just därför en utdragen regeringsbildning inte lamslår landet, även om större politiska initiativ i praktiken väntar på en regering som kan lägga fram dem.
Hur lång tid tar det?
Det finns ingen tidsgräns för regeringsbildningen som helhet. Efter valet 2018 tog processen 134 dagar – den längsta i svensk historia. Så länge förhandlingarna pågår styr övergångsregeringen, med de begränsningar som gäller för en sådan.
