Konton som utger sig för att vara vanliga privatpersoner men drivs i annat syfte – politisk påverkan, bedrägeri eller ren provokation – finns i alla stora sociala medier. En del sköts manuellt, andra är automatiserade botar, och många är något mittemellan: låglönearbete i stor skala. De går att avslöja, men sällan på ett enda tecken.
Profilen – de första varningstecknen
- Kontot är nyskapat men mycket aktivt, eller gammalt men har bytt namn och inriktning
- Användarnamnet ser autogenererat ut, till exempel ett namn följt av en lång sifferserie
- Profilbilden är en stockbild, en kändis, en AI-genererad ansiktsbild eller saknas helt
- Få egna inlägg men enorma mängder kommentarer och delningar
- Följer tusentals konton men har få följare – eller tvärtom, följare som själva ser fejkade ut
En AI-genererad profilbild kan vara svår att se, men detaljerna avslöjar ofta: asymmetriska glasögon och örhängen, suddiga övergångar vid hår och öron och en bakgrund som flyter ihop. Mer om det finns i vår artikel om deepfakes.
Beteendet – det som avslöjar mest
Trollkonton finns för att skapa reaktion. Titta på vad kontot faktiskt gör över tid: publicerar det i stort sett bara i laddade ämnen, alltid med maximal konfrontation? Är det aktivt dygnet runt, eller i tider som inte stämmer med den tidszon kontot påstår sig bo i? Klistrar det in snarlika formuleringar under många olika inlägg? Äkta människor är spretiga – de skriver om jobbet, vädret och fotbollen mellan de politiska utbrotten. Trollkonton är enformiga.
Ett annat mönster är samordning: flera konton som dyker upp samtidigt under samma inlägg, driver samma budskap med liknande ordval och gillar varandras kommentarer. Det är sällan en slump.
Kolla bilden och kontohistoriken
En omvänd bildsökning – ladda upp profilbilden i en söktjänst för bilder – visar om samma foto används på andra konton eller kommer från en bildbank. De flesta plattformar visar också när kontot skapades, om det bytt namn och i vissa fall från vilket land det administreras. Uppgifterna hittar du oftast i kontots profilinformation eller i plattformens öppenhetsverktyg.
Varför finns trollkonton?
Motiven varierar. Vissa kampanjer drivs av stater eller organisationer för att påverka opinion, förstärka splittring eller misskreditera personer – svenska myndigheter har återkommande varnat för sådana informationspåverkanskampanjer, särskilt i samband med val. Andra konton byggs upp, samlar följare och säljs vidare för bedrägerier eller reklam. Åter andra är enskilda personer som helt enkelt trivs i konflikten.
Köpta konton och kapade konton
Alla falska konton är inte nyskapade. Ett vanligt upplägg är att bygga upp eller köpa konton med historik – gärna flera år gamla, med äkta följare – och sedan byta namn och inriktning. Ett konto som i åratal postat om matlagning och plötsligt bara driver politiska kampanjer har sannolikt bytt ägare. Kapade konton används på samma sätt: därför är ditt eget konto en tillgång värd att skydda, och därför sprids bedrägerier ofta just via vänners hackade profiler.
Vad ska du göra – och inte göra?
- Svara inte – engagemang är precis vad kontot vill ha, och även arga svar sprider innehållet vidare
- Rapportera kontot till plattformen
- Blockera i stället för att debattera
- Dela inte vidare innehåll för att håna det – spridningen gynnar avsändaren
- Kolla källan innan du delar något som väcker starka känslor
Trollkonton lever på uppmärksamhet och dör av att ignoreras. Det bästa skyddet är samma vana som skyddar mot desinformation i stort: en stunds källkritik innan du reagerar. Hur du gör den bedömningen snabbt går vi igenom i vår checklista för källkritik, och hur du skyddar dina egna konton mot kapning i artikeln om säkra lösenord och tvåfaktorsautentisering.
