Sotning och brandskyddskontroll – hur ofta ska det göras och vad kostar det 2026?

Sotning och brandskyddskontroll är två olika saker, även om de ofta blandas ihop. Sotning betyder att sot och beläggningar tas bort ur eldstad och rökkanal så att brandrisken minskar. Brandskyddskontrollen är en besiktning där en behörig skorstensfejartekniker undersöker om anläggningen är säker att använda. Båda är obligatoriska enligt lagen om skydd mot olyckor, och det är kommunen som ansvarar för att de blir gjorda.

Vem bestämmer hur ofta sotning och brandskyddskontroll ska göras?

Reglerna finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och i föreskriften MSBFS 2014:6 om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Föreskriften gavs ut av MSB, som sedan den 1 januari 2026 heter Myndigheten för civilt försvar, MCF. Fristerna för brandskyddskontroll är bindande och gäller i hela landet. Sotningsfristerna är däremot allmänna råd, och det är varje kommun som fastställer vilka intervall som gäller lokalt. I praktiken följer de flesta kommuner myndighetens råd.

Det betyder att fristen för brandskyddskontroll av en viss kamin är densamma i Kiruna som i Malmö, medan sotningsfristen kan skilja sig något mellan kommuner. Kommunens eller räddningstjänstens webbplats anger vad som gäller där man bor, och sotaren kallar normalt till besök när det är dags.

Hur ofta ska man sota?

Sotningsfristen styrs av vilken typ av eldstad det handlar om, vilket bränsle som används och hur mycket det eldas. Tabellen visar de frister som anges i de allmänna råden till MSBFS 2014:6 och som de flesta kommuner tillämpar.

Gränsen mellan huvudsaklig uppvärmning och trivseleldning är i praktiken en fråga om hur ofta eldstaden används. Den som eldar några kvällar i veckan under vintern räknas i regel som trivseleldare, medan den som värmer huset med kaminen hamnar på årlig sotning. Fastighetsägaren är skyldig att meddela kommunen om användningen ändras, till exempel om en ny värmepump gör att kaminen bara används ibland.

Imkanalen i ett vanligt bostadskök, alltså kanalen från spisfläkten, omfattas inte längre av kravet på sotning. Det kravet togs bort 2004 och gäller i dag bara storkök och restauranger. Den som eldar med ved bör också känna till reglerna om rök och grannar, som beskrivs i artikeln om vedeldning och grannens rök.

Hur ofta görs brandskyddskontroll?

Brandskyddskontrollen har två frister: tre år eller sex år. Vilken som gäller beror på bränsle och användning. Den kortare fristen gäller anläggningar som eldas med fasta bränslen, som ved och kol, i normal omfattning. Den längre gäller gasdrivna och pelletseldade anläggningar, eldstäder som används mycket begränsat och lokaleldstäder i fritidshus.

Observera att en kamin för trivseleldning i permanentbostad sotas vart tredje år men brandskyddskontrolleras också vart tredje år, eftersom den eldas med fasta bränslen. Först när eldningen är mycket begränsad, eller när kaminen står i ett fritidshus, blir fristen sex år. En nyinstallerad eldstad ska enligt föreskriften också brandskyddskontrolleras innan den tas i bruk.

Vad kontrolleras vid en brandskyddskontroll?

Kontrollen omfattar hela anläggningen från eldstad till skorstenstopp, inklusive taket och takskyddsanordningarna som sotaren använder. Enligt föreskriften ska kontrollen omfatta fem områden, och resultatet ska dokumenteras:

• Sotbildning och beläggningar i eldstad och rökkanal.
• Skador och tekniska förändringar, till exempel sprickor i skorstenen eller nya anslutningar.
• Temperaturförhållanden, alltså om brännbart material ligger för nära heta ytor.
• Tryckförhållanden och täthet, ofta genom en täthetsprovning av rökkanalen.
• Drift och skötsel, till exempel att askan hanteras säkert och att eldstaden används som avsett.
• Dokumentation, som inte är ett kontrollområde i sig men ska ange vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet.

Hittas brister får fastighetsägaren ett protokoll med krav på åtgärd. Kommunen kan ge den som utför kontrollen rätt att meddela förelägganden, och vid allvarliga fel kan eldning förbjudas tills felet är avhjälpt. Ett eldningsförbud som ignoreras kan också påverka ersättningen från hemförsäkringen vid en brand, vilket är en av de saker som gås igenom i artikeln om vad hemförsäkringen kostar och täcker.

Vad kostar sotning och brandskyddskontroll 2026?

Avgifterna bestäms av kommunfullmäktige i varje kommun med stöd av 3 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor, och taxan räknas normalt upp varje år med ett sotningsindex. Priset består oftast av en grundavgift eller inställelseavgift plus en objektsavgift per eldstad. Nivåerna skiljer sig mellan kommuner, men två exempel från 2026 års taxor visar var de ligger:

Alla belopp är inklusive moms. Ytterligare eldstäder i samma bostad debiteras som tilläggsobjekt till lägre pris, i Göteborgstaxan 156,25 kr per objekt. Sotning av en vedpanna kostar något mer än en kamin eftersom arbetet tar längre tid. Slås kostnaderna ut per år blir sotning och brandskyddskontroll av en trivselkamin i storleksordningen 500–700 kr per år, medan en kamin som sotas årligen och kontrolleras vart tredje år kostar drygt 1 000 kr per år.

I många taxor finns också en avgift för förgäves inställelse när ingen är hemma vid det aviserade besöket, och den som vill ha sotning på annan tid än den kommunen schemalagt får ofta betala mer. Aktuella belopp finns i kommunens eller räddningstjänstförbundets taxa.

Får man sota själv?

Ja, för sotningen. Kommunen får enligt 3 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor medge att en fastighetsägare sotar själv, eller låter någon annan än kommunens sotare göra det, om det kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Medgivandet gäller den egna bostaden. Kommunen bedömer kunskaperna, och många kommuner vill se ett intyg från en kurs i egensotning, till exempel Brandskyddsföreningens.

Den som sotar själv måste följa kommunens frister, dokumentera vad som sotats och när, och ha utrustning för att arbeta säkert på taket. Medgivandet kan återkallas om sotningen inte sköts. Brandskyddskontrollen omfattas inte av något undantag; den utförs alltid av kommunens upphandlade entreprenör med behörig personal, och avgiften för den kvarstår även för den som sotar själv.

Vad händer om man inte sotar?

Sotning och brandskyddskontroll är inte frivilliga. Den som inte släpper in sotaren kan föreläggas av kommunen att göra det, i förlängningen med vite. Den vanligaste följden är dock praktisk: en igensatt rökkanal ger sämre drag och högre risk för soteld, en brand i själva skorstenen som kan sprida sig till huset. Vid en brand kan försäkringsbolaget också pröva om eldstaden skötts enligt gällande regler.

Den som köper ett hus med eldstad bör be säljaren om det senaste protokollet från brandskyddskontrollen. Där framgår när kontrollen gjordes, om det finns anmärkningar och därmed när nästa besök är att vänta. Saknas protokoll går det att fråga kommunens sotningsentreprenör, som har register över fastighetens eldstäder, deras frister och när de senast sotades och kontrollerades.